idag har jag träningsvärk, allmän ångest och problem med att hålla känslorna i schack. sommaren är snart slut, kvällarna blir redan mörkare, soppåsen är full, kylskåpet är tomt, knarkarböckerna är pinsamt dåliga, världens undergång och fan och hans moster.

varför kan jag inte bara titta ut genom fönstret, se att solen skiner och tycka att just idag är livet underbart?




'have you ever had the feeling
that no one really knows what you're all about?
and when you try to show them
they all have things to do tonight?'
/hello saferide.