en sommarkväll för 5 år sedan, åkte jag, mamma och pappa omkring i en röd hyrbil på gotland. vår bil hade nämligen gått sönder. hyrbilen hade faktiskt cd-spelare, vilket gjorde mig överlycklig, för då kunde jag spela lars winnerbäck hela resan. dans med svåra steg snurrade flitigt i cd-spelaren hela veckan. jag var olyckligt kär och allmänt tonårsdeprimerad, men just den här sommarkvällen, med just den här musiken i högtalarna, så kändes livet värt att leva.

och det var just den där sommarkvällen, till just den här låten, som jag bestämde mig för att gå vidare med livet. och det blev ju rätt bra i slutändan, måste man ju säga.

lars winnerbäck - inte för kärleks skull