ibland blir jag helt förundrad över mig själv. jag gick upp tidigt idag, gick till högskolan och satte mig för att skriva analys. nu, mindre än tre timmar senare, är jag klar! det är ju fantastiskt. jag trodde nog att jag skulle få sitta imorgon också. det är ju helt fascinerande hur effektivt det är att bara bita i det sura äpplet och sätta igång. det är synd att man aldrig gör det...

nu ska jag bara skriva klart den lättlästa bearbetningen, och sedan kan jag känna mig lugn inför torsdagen. ni anar inte vilken lättnad det är! det är nästan så att jag förtjänar en bulle eller något. men bara nästan.