jag går iväg för att köpa en digitalkamera. kommer hem med en halvakustisk ibanez. det översteg budgeten med ett par tusen, och jag får väl äta ris och nudlar i en månad men åååh det är så värt det!  

när vi kom hem stökade ringo runt i lägenheten, men efter en kvart var han borta. hans gamla ägare hämtade hem honom. det känns tomt såklart, men det är ändå en oerhörd lättnad. imorse betedde han sig som ett riktigt litet monster, han var inte ett milligram söt! så det gjorde onekligen avskedet en aning lättare. men det är klart att jag är ledsen. det var ju inte såhär det skulle bli.

jag är i alla fall glad att vi slapp avliva honom. det hade varit outhärdligt. 

nu ska jag trotsa regnet och promenera iväg till högskolan. kanskekanske att jag får något gjort då?