dagens besök på mvc bjöd på goda nyheter. sf-kurvan har sjunkit ytterligare och snart ligger det inom vad som räknas som "normalt". dessutom har bebis nu fixerat sig i bäckenet! tydligt tecken på att graviditeten börjar närma sig sin upplösning. plötsligt inser jag att det snart är dags för förlossning. smärta, panik. hjälp?

när barnmorskan skulle lyssna på bebishjärtat blev den tokförbannad. kanske tyckte den att det var oförskämt av oss att väcka den mitt i skönhetssömnen (jag tror minsann att bebis redan visar tendenser till att ärva sin mors morgonhumör!) för den levde rövare riktigt ordentligt och hjärtslagen var uppe i 170 slag/minut! jag blev nästan lite orolig, men när vi försökte igen efter ett par minuter hade den lugnat ner sig igen. mitt lilla krånglo!

annars? tröttheten börjar slita tag i mig ordentligt nu.
jag måste sluta slarva med järntabletterna tror jag minsann.