idag fick jag hem den här boken:



haha! det återstår att se.

jag är egentligen inte rädd, med risk för att det ska låta som förnekelse. men jag är inte rädd. jag är mest fascinerad och tycker att det ska bli spännande och mysigt. men ju närmre förlossningen jag kommer desto mer börjar jag fundera över hur mitt psyke egentligen kommer att reagera på smärtan, särskilt i och med att det nu är ganska klart att jag inte kommer att kunna få någon ryggbedövning även om jag skulle vilja. kommer jag att drabbas av totalpanik och dödsångest när jag väl hamnar där? jag har liksom ingenting att jämföra med. hur förbereder man sig på något som man omöjligt kan relatera till innan man varit med om det? jag inbillar mig att om jag läser på tillräckligt mycket innan så kanske jag kan lyckas komma ihåg någonting av det sedan.

vi får väl se. läsa ska jag göra i alla fall! och äta pasta carbonara. och längta efter den dagen då jag orkar sminka mig och min garderob återigen består av något annat än jespers munkjackor och mjukisbyxor. bara en månad kvar nu...