his head went down and he wore my heart like a crown

sommaren är tillbaka en liten sväng. det gillar jag.
jag trotsar foglossningshelvetet och sammandragningsrisker
och tar promenader under blå sommarhimlar.
korta och i snigelfart förvisso, men jag sitter åtminstone inte still.
det känns så skönt.
jag är så outsägligt trött på att sitta still.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0