även om födelsedagen kanske inte riktigt blev lika fin som ifall marina hade planerat den, så var den faktiskt ändå väldigt fin. så mycket fina grattishälsningar (tack alla) och sedan finbesök från norrköping; lilla mor och far! och jespers mor och sven också. men de kom ju från enhagen, inte från norrköping. men det var fint. mycket fint.

och visst känns det väl lite sådär halvtaskigt att vara 22 (och ännu ett steg längre bort från att vara 17) men egentligen så är det ju faktiskt dumt att hålla på och ha åldersångest. det kan jag börja med när jag fyller 32. tidigast. sådetså. nu ska jag ju leva.