eskilstuna. skitstaden nummer ett. här sitter jag och duger.
ljudlabbet nästa. om jag vågar. känner mig inte riktigt välkommen här längre.

lite samma känsla som när jag råkade gå in på bikbok och kände alla sextonåringars blickar bränna hål i min hud. som om jag var en vilsegången gammal kärring som råkat ramla in i fjortisarnas högborg. jag var tvungen att gå ut igen, illa kvickt, och har inte satt min fot där sedan dess.

ungefär så känns det nu. jag är en dropout som råkat snubbla in hos akademikerna efter att en gång ha lämnat dem. ni vet, har man en gång lämnat neverland och blivit vuxen kan man aldrig komma tillbaka. 

vilken tur att jag trivs alldeles ypperligt i vuxenvärlden.
jag har mina minnen av neverland, och det räcker för mig.