jag vet jag är en idiot och hela stan vet vad jag gjort
är det något jag avskyr (bortsett från snöslask och oplogade trottoarer då) så är det när saker inte blir som jag tänkt mig. jag är nog lite lätt autistisk på så vis. eller kanske är jag bara ett helt vanligt kontrollfreak. jag vet inte. men när saker tar en helt annan vändning än den jag byggt upp i mitt huvud - då får jag ångest. ordentlig ångest.
som när de möblerar om i en affär som jag ofta besöker. sånt kan göra mig galen. då vill jag gå därifrån. eller som när någon sagt att hon/han ska ringa och sedan inte gör det. då tror jag att människan i fråga hatar mig. eller som när man sagt att man ska göra något på ett visst sätt och det sedan inte alls görs på det sättet. då vill jag inte göra det överhuvudtaget.
jag och jesper bråkar ytterst sällan nuförtiden, så sällan att jag aldrig kan säga när vi bråkade sist. men när vi väl bråkar så har det allt som oftast med att göra att någonting inte blivit som jag tänkt mig.
en av mina små egenheter.
kanske berättar jag om fler vid något annat tillfälle.