Det här är egentligen ganska sorgligt och jag var länge tveksam till om jag verkligen skulle välja just den här låten. Det känns som att den beskriver mina tonår lite för pricksäkert. Det blir för privat och jag är egentligen inte särskilt sugen på att älta och tycka synd om mig själv heller för den delen. Men det var svårt att hitta en annan låt som beskriver mig. Så såhär fick det bli. Jag är verkligen glad att tonåren är över och aldrig kommer tillbaka.



Tack kära år som går
Tack kära dagar som lägger en paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig