och en dag blev det för mycket



det är mitt i natten och jag kan omöjligen sova. av en mängd olika anledningar som inte har ett dugg med bebis att göra, för er som omedelbart drog den slutsatsen.

det är omotiverade katastroftankar om morgondagen. det är känslan av oövervinnerlighet och lyckorus, det är känslan av att samtidigt vara så fruktansvärt liten och rädd. det är ilska över hur samhället fungerar i allmänhet och försäkringskassan i synnerhet (madeleine, jag tänker på dig!). det är födelsedagsplaner, det är ett hjärta som brister varje gång orden uteblir. det är omtanke om en vän jag inte pratat med på evigheter, det är saknad efter en annan vän. och en tredje och en fjärde. det är känslan av att älska för mycket, så mycket att det gör fysiskt ont. det är känslan av att kunna gå genom eld. det är känslan av att vilja göra alltalltallt för att han aldrig ska behöva utsättas för något ont här i världen.

framför allt är det att ha visan om hönan agda på hjärnan. runtruntrunt, det tar aldrig slut och det driver mig till vansinne.

agda skämdes och grät och tjöt
var gång tuppen en fjäder snöt
och en dag blev det för mycket
agda svek för det inre trycket
för sorgen och kärlekskvalen
och nästa gång han kom blev agda galen
och hon skrek uti falsett:
hörrudu, din jävla sprätt!

Postat av: Kristin - Lilla vicke Vide och hans knäppa morsa

Vad bra du skriver!

2011-02-05 @ 10:11:23
URL: http://kristinsandgren.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0