en dag står vi över februari du och jag
när jag gick upp med vide imorse hade solen precis gått upp. det är något alldeles speciellt med morgonsol och hur skuggorna faller, det har jag alltid tyckt. just den här morgonen var ljuset extra vårlikt. snön smälte och droppade från taken och tillråga på allt hörde jag fågelkvitter. jag blev sjuk i hjärtat av vårlängtan. låt februari gå fort nu!
-
fast sålänge jag har dem känns vintern inte så jäkla hopplös trots allt.
-
off topic:
jag stör mig och vill bara ruttna ihop på vetabättretyper som ska säga hur man gör.
what the...? okej. jag ska inte läsa varken trådar på familjeliv eller mammabloggar såhär dags.
jag har helt enkelt ingen humor när jag är såhär trött.