missy är nog lite bakom flötet. nu har jag verkligen gjort ALLT för att hon ska förstå att hon inte får sova i min säng, men ingenting hjälper. antingen är hon korkad eller bara jävligt dryg. :) tassy är ännu drygare, han vägrar flytta på sig när jag ska bädda sängarna. när jag försöker skjuta bort honom så börjar han rivas och fräsa. varför kan inte katterna bara vara snälla och söta som katter brukar vara?

natten var lite av en plåga. inte nog med alla dessa kattfasoner; min mage bestämde sig för att dryga sig en sväng också. i det här huset blir det kolsvart när man släcker lamporna, så jag höll på att slå ihjäl mig ett flertal gånger på väg till toaletten. fick använda mig av lite dead reckoning (hihi) och hoppas på det bästa. och jag lever ju faktiskt fortfarande, så det måste väl ha gått okej. bortsett från ett par blåmärken då.

idag har jag dammsugit och städat toaletter. och så försökte jag ta mig ut på en liten powerwalk, men blev stoppad efter 10 minuter av en hund som såg ut att vilja äta upp mig. så jag gick tillbaka igen. jag är en sån fegis när det kommer till stora läskiga skällande morrande hundar.

men. nog med klag.

här är en liten bild på mitt rum. nåja. en del av det. det är missy som ligger på sängen.



och här är utsikten från fönstret. kyrkan heter st. mary magdalene



jaja. har inte hunnit lägga ner någon större energi på att fota. det kommer mer när jag orkar.

sommar i april. det gillar vi!
har varit på stan och fyndat jeans som passade onaturligt bra. hittade också den första stieg larsson-boken på engelska, the girl with the dragon tattoo. present till värdfamiljen. sen åkte vi till gamla linköping och köpte polkagrisar. ska nog följa catharinas råd och ta med mig knäckebröd också.

nu sitter jag i mitt barndomshem och lyssnar på vinylskivor. allt från the who till countryklassiker, via pappas gamla band dancemän. nu senast en skiva med gun hill road. mysigt värre.

det här är antagligen det sista inlägget från sverige (åtminstone på ett par månader) men ska försöka hålla er uppdaterade så mycket som möjligt om vad som händer och sker på andra sidan nordsjön. (heter den så? jo det gör den väl va? annars får jag väl skämmas...)

jag lovar att det kommer att vara skitväder, bara för att jag åker ifrån svenska sommarvädret. så typiskt.

befinner mig i norrköping med lilla familjen såhär de sista dagarna innan det bär iväg till england. jag mår riktigt bra just idag. jesper bestämde sig i sista stund för att följa med, vilket jag känner mig glad och lättad över. det kommer att bli ett jobbigare farväl, men jag tror att helgen blir finare.

vi har grillat, tittat på fredagsunderhållning på tv, och haft det allmänt mysigt. imorgon ska jag försöka få lilla mor att skjutsa oss till gamla linköping och leta typiskt svenska presenter till värdfamiljen. förslag någon? jag funderar på polkagrisar, tror ni engelsmännen gillar sånt?

nervositeten börjar krypa sig in på bara skinnet, men just för tillfället är jag hoppfull.

hej du, colin ware!
jag är inte helt fientligt inställd till dig och din bok, tro det eller ej. jag kan till och med komma på mig själv med att tycka att du har en hel del intressanta poänger. men att spendera en hel dag med att hetsplugga in depth cues och andra trevligheter inför morgondagens tenta, det kan man faktiskt bli lite smått sinnessjuk av. jag inser såklart att detta inte var ditt påhitt eller din avsikt när du skrev boken. jag kan faktiskt, i små ögonblick av klarhet, inse att du inte bär någon skuld i det här överhuvudtaget. men när paniken sätter in och pluggdimman blir för tät, då är det ganska lätt att skylla allt på dig. och det vill jag härmed be om ursäkt för. för när jag återigen begraver näsan i din bok, så kommer jag att glömma att det inte är du som har hittat på hela högskolesystemet.

for that i am sorry.

jag behöver inte ens känna efter för att kunna konstatera att mina fötter är halvdöda idag. jag och jesper fick nämligen för oss att vi skulle promenera till erikslund och media markt. (jag har varit sugen på att köpa jesus christ superstar-skivan med ola salo jättelänge) såå sagt och gjort, jag snörade på mig träningsskorna och hade tänkt mig en riktigt ordentlig powerwalk. jag vet inte hur snabbt det gick i slutändan, för vi promenerade nog i sammanlagt 3 timmar. det resulterade i några fotblåsor men samvetet mår gott i alla fall!

nu på kvällen har vi ätit lasagne och fikat med ida&jonathan. det var trevligt. ida har köpt flygbiljetter, så sista veckan i juni ska hon komma och hälsa på mig i england! ska bli underbart kul! :)

imorgon ska jag inte skjuta upp någonting. det lovar jag.

jag glömmer ganska ofta bort att the ark - in lust we trust kanske är världens bästa album. texterna, musiken, allt! perfektion. åh, det finns alldeles för många underbara album för att man ska kunna välja världens bästa egentligen. men om man ska försöka, så skulle den här skivan vara med i toppen. helt klart.

imorgon ska jag träffa ida och promenera och plugga. det blir fint. borde försöka ta mig ut på en joggingtur också. synd bara att jag inte känner mig tillräckligt självsäker än för att kunna springa omkring och svettas bland alla dessa fnittrande fjortisgäng som ska envisas med att gå ivägen hela tiden. det spelar ingen roll att mitt sunda förnuft säger att de antagligen inte alls fnittrar på min bekostnad, det är ändå så det känns. egocentrisk sandra? oh, hjälpe mig!

nu borde jag definitivt sova.

haha! jag kan inte annat än skratta åt dagens litteraturseminarium. det är bara så typiskt mig att gå fram och inse först när jag ska börja prata att jag inte har några stödanteckningar. då blir jag naturligtvis alldeles stirrig och får inte fram ett ord. total blackout kan man kanske säga utan minsta överdrift. jag fick glatt klicka vidare till nästa gruppmedlem, och klassen fick klara sig utan nån vidare förklaring på hur mycket man egentligen ska använda sig av 3D.

men det märks verkligen att jag utvecklats som människa sedan gymnasiet. hade detta hänt på gymnasiet så hade jag antagligen gått hem och gråtit blod och skämts ihjäl i en vecka efteråt. idag skrattar jag bara åt det. det är ju faktiskt ganska roligt när man tänker efter!

laakso och kakor hjälper mot allt!

jag har fått några nya fräknar under dagen. satt i solen och pluggade i ett par timmar, vilket resulterade i årets första solbränna. nåja. man ser det om man letar riktigt noga.... dessutom gav vädret ultimata förutsättningar för årets första grillning. det var gott och somrigt.

efter en nästan 2 timmar lång tågresa med solen i ögonen hela vägen, kom jag så fram till västerås igen. där väntade jesper med sushi. det luktade vedervärdigt men smakade desto bättre.

igår blev det ju en liten reunion med mina egna små kungsgårdsfjollor. hjälpans vad jag har saknat dem. det blev en fin kväll med karaoke och allmänt fjolleri. underbart.


(linas ögon ser för övrigt sjukt läskiga ut.
jag ska aldrig satsa på en karriär som fotograf)


(linnea är min rockstar. sådetså.)




tack för en fin kväll helt enkelt!

jag har ju funderat ett tag på att börja ta mig ut och jogga lite varje dag. eller åtminstone varannan dag. så imorse när syrran sa att hon tänkte ta en tur i elljusspåret så kände jag genast att just idag var en bra tidpunkt att börja. jag var förstås inställd på att jag skulle klara ungefär 100 meter innan jag skulle ge upp. konditionen har väl aldrig varit på topp om man ska uttrycka det milt.

men jag snörade på mig mammas träningsskor och gav mig ut i det fina vädret tillsammans med systeryster. och faktum är att alla dessa friskis&svettispass verkade ha gett konditionen en liten spark i baken. det blev säkert en kilometer eller två, utan att stanna en enda gång. och det låter kanske inte så mycket, men för att vara jag så är det nästintill sensationellt.

ikväll blir det 13-årskalas för lilla ida (jag fattar inte att hon har blivit så stor!) och imorgon blir det antingen stockholm eller pluggdag. kan inte riktigt bestämma mig. första alternativet tilltalar mig mest, men nånstans i bakhuvudet och i maggropen känner jag att alternativ två nog är det rätta. vi får se helt enkelt.

beatles - run for your life

påsken närmar sig med stormsteg. imorgon direkt efter kursvalsinformationen ska jag sätta mig på ett tåg mot norrköping. det ska bli himla mysigt. jag ska promenera i industrilandskap och kanskekanske fota lite om jag känner mig motiverad. sen ska jag träffa kungsgårdsgänget på lördag. det är över ett år sedan vi träffades alla fyra. jag längtar!

 
norrköping när det är som finast.


det blir inga påskägg i år, främst på grund av att jesper ska jobba och att jag ska vara i norrköping på påskafton. men det löste vi helt sonika genom att köpa ett enda (lite större) påskägg idag som helt enkelt får stå framme härhemma. låter ju fullkomligt ologiskt nu när jag tänker efter, men jag är säker på att vi hade en vettig tanke med det, nånstans..

ligger och myser i min alldeles för stora rent-tshirt och lyssnar på monkey swallows the universe. det är en typisk söndag och trots att jag har världens sötaste pojkvän som varit huslig och bakat bullar idag, och trots att jag har en massa ally mcbeal att titta på, så kan jag inte riktigt tycka om söndagar. vad är det för konstigt fenomen egentligen?

jag hade planerat att inte göra nånting alls idag. men sen fick jag dåligt samvete och kände mig meningslös, så då läste jag ett kapitel i visual thinking for design istället. jag blev inte så jättemycket klokare, men en del saker klarnade faktiskt. det är bra. brabrabra. nu väntar jag bara på ett mail som aldrig kommer... håll tummarna!

gårdagkvällen spenderades hos ida och jonathan med god mat, vin och allmänt mys. en dag kan ju knappast avslutas på ett bättre sätt, eller hur? 

och vad gäller hur en dag kan inledas, så kan den nästan inte det heller göras på ett bättre sätt än idag. solsken utanför fönstret och ett mail där det står att jag fick VG på hemtentan! grattis mig!

dessutom har jesper lovat hela veckan att jag ska få en jordgubbsmilkshake på mcdonalds idag.
så det finns ju ingen som helst anledning till sura miner idag heller, right?

det måste firas med en grym låt.
och det bästa med den här låten är inte texten, för en gångs skull, utan känslan.
(och det otroligt gulliga gitarrsolot på slutet)

enjoy!

jag är glad att jag kom iväg till friskis imorse, det gjorde verkligen hela min dag. efteråt gick jag och jesper på en lång promenad i solskenet också, så nu känner jag mig till och med peppad inför att plugga ett par timmar. bra va?

det här är kanske den ultimata vårlåten. jag tror det. det finns några stycken att välja på, men den här kvalar definitivt in på topp5. minst. eller vad tycker ni? visst blir man glad? here comes the sun, and i say it's alright...

är det bara jag som stör ihjäl mig på alla dessa präktiga och goda människor i alla filmer och serier? hur alla liksom går omkring med smutsiga tankar men som ändå, när tillfället att synda kommer, bangar ur för att samvetet sätter in? jag är så trött på att de ska vara så perfekta och göra rätt hela tiden. varför måla upp alla karaktärer som helgon, när en sån verklighet inte existerar? 

ally mcbeal kommer att bli min död, for sure. men herregud, hon och billy är ju meant to be, varför kan de inte bara kasta allt vad samvete heter åt sidan och bara hänge sig åt vad de faktiskt känner?

jag är inte beroende. bara lite. okej, serien har blivit lite av ett socker-substitut om jag ska vara ärlig. men är det inte sant? blir man inte arg när folk ger upp den riktiga kärleken på grund av att man inte vill såra någon annan?

oj. vilket nördigt inlägg.