luften bor i mina steg


idag tittade höstsolen fram små stunder, så då passade vi på att ta en promenad och låta vide premiäråka i vagnen. han tyckte det var jättemysigt! eller så var han bara likgiltig? han sa inte ett pip på hela vägen i alla fall. duktig kille!
(förresten! ni som inte lyssnat på carl barâts nysläppta soloalbum än måste göra det. det är ett mästerverk!)