en gym-historia
till att börja med gick jag dit med jespers syster som måste vara den mest vältränade människan jag känner. där ramlade jag in med mina överflödiga gravidkilon och obefintliga muskler och brevid henne såg jag nog ännu mer otränad ut än jag egentligen är. dessutom envisades hon med att ställa sig bland muskelknuttarna längst bak vid vikterna. hej&hå, sandra och hennes klenisarmar liksom. vadgörjaghär vadgörjaghär? till slut skämdes jag så mycket över min egen klenhet att jag helt sonika bestämde mig för att larva mig borta vid crosstrainern tills hon kände sig klar. menmen. sunny side up: benstyrkan var det väl inget större fel på i alla fall.
jäkla märkligt fenomen, det där med gym. kanske ger jag det ett par chanser till. men jag tror att jag kanske egentligen borde hålla mig till den gamla vanliga friskisjympan. säkrast så.