the flutter of a wing

firefox ak - the flutter of a wing

jag är ytterst sällan ett dugg positiv till den elektroniska delen av indiegenren. jag har alltid varit av den bestämda uppfattningen att musik ska spelas med "riktiga" instrument, annars förlorar man känslan.

men det finns ju undantag.
jag tänker inte vara obstinat på det viset.
så idag lyssnar jag på firefox ak.
just for the hell of it.

tro och tvivel

det ryktas om ett nytt håkan-album. i oktober. oktober.
kanske blir det the soundtrack of mitt barns life.

jag gillar tanken på att en av de musiker som betytt mest för mig släpper ett nytt mästerverk i samband med att ett nytt liv tar sin början. mitt lilla liv. som växer under mitt hjärta i just detta ögonblick. håkan hellström förlöste mig en gång i tiden. gav mig ett nytt liv. cirkeln sluts i oktober. det är vackert på något vis.

om man ska vara sådär härligt tonårssentimental. och det ska man ju.
för om det finns något jag vägrar ge upp så är det min tonårssentimentalitet.

have you ever heard a song?

eftersom mina förväntningar på the arks nya album in full regalia, var bottenlåga, så blev det faktiskt inte en besvikelse för mig som det verkar ha blivit för många andra. de kommer aldrig mer i närheten av sin storhetstid 03/04, men jag tycker faktiskt att det här albumet var bättre än de senaste två. inte mycket bättre, men ändock. in full regalia innehåller faktiskt några riktigt intressanta låtar, både musikaliskt och textmässigt. det finns knappast någon it takes a fool to remain sane-hit, men handen på hjärtat - vem hade väntat sig det?

dock måste jag påpeka att jag inte är överförtjust i de sista låtarna på skivan. lite för mycket 70-talshårdrock, vilket absolut inte per automatik MÅSTE vara fel, men.. det blev det. mittenspåren är helt klart bäst enligt min smak: singing 'bout the city, have you ever heard a song? och publicity seeking rockers. klart sämst var i alla fall all those days, vilken jag var tvungen att helt enkelt hoppa över, trots att man egentligen inte får göra så.

men jag tror att skivan har potential att växa. skulle vara intressant att få se dem live i sommar, the ark gör sig trots allt allra bäst på en utomhusscen en sommarkväll.


jag var ingen, du var aprilhimlen



såhär glad blir jag när jag lyssnar på bra svensk indiepop.
man kan säga vad man vill, men ingenting är mer vår, sommar, sprudlande tonårsromantik och festivalkärlek än svensk indiepop. här är ett litet soundtrack till mina tonårsromantiska kvällar under aprilhimlen. den är långtifrån fullständig, men tillräcklig för en liten trip down memory lane.

egentligen är du inte kär i mig
och egentligen är det okej med mig
för jag blir aldrig kär i nån
sånt där är slöseri med tid
men då slösar vi bort våra liv

och jag tänker alltid på dig i april

i believe in the good of life

idag har jag känt mig som en människa igen.
kanske är jag på väg tillbaka, kanske blir det platt fall.
men just idag är världen vacker. och det är värt att ta vara på.

the hidden cameras säger det väl ganska bra.


i don't want commitment, i don't want the drama, i just want your jeans

god help the girl är för övrigt ett fantastiskt band som ni borde lyssna på. verkar vara stuart murdoch som är i farten? varför har jag inte uppmärksammat detta tidigare? jag älskar det.




for an hour in the park
or an hour on the couch
with the boy of my choice
if he makes me go 'ouch!'
i will swap all my dumb school prizes
i am open to dark surprises


-


UPDATE!
det verkar som att god help the girl är en musikalfilm som kommer att börja filmas nu 2010? och att det jag lyssnat på helt enkelt var ett soundtrack? ptja, jag vet varken ut eller in längre, men jag hade åtminstone rätt i att stuart murdoch var inblandad. tur det, annars hade jag väl fått skämmas ordentligt.

so i start a revolution from my bed

nu infrias ett löfte.

trallala lilla molntuss
kom hit ska du få en puss


(jag hoppas att ni gillar den här vårspellistan lika mycket som jag gör.)


i'd better keep on walking

nej.
det var tamejtusan sista gången.
no more melodifestival.
ni kan inte tvinga mig.

don't tell me that it's over

sitter och lyssnar igenom amy macdonalds nya album a curious thing för första gången. såhär vid första lyssningen verkar det faktiskt inte alls fel.

jag blev ju överrumplad av hennes debutalbum när jag var i england första gången, innan hon blev stor här i sverige. jag tyckte att hon var fantastisk. ett halvår senare visste alla vem hon var.

debutalbumet var riktigt bra, men de flesta låtar lät ju, i ärlighetens namn, nästan exakt likadant. det här nya albumet är verkligen annorlunda. jag tror jag gillar det. mycket.

ni kan ju lyssna här om ni vill, och skapa er en egen uppfattning.


your lipstick smeared beside, i adore you, i always have

min mage och jag är uppenbarligen inte bästa vänner nuförtiden.
det är tråkigt. jag hoppas att det går över.
under tiden får man göra det bästa av situationen
och lyssna på the raveonettes - last dance tills man blir glad igen.

för om magen inte blir glad av bra musik
så tycker jag att den är lite vrång.




take it or leave it

the strokes håller tydligen på och spelar in nytt album nu. enligt trummisen finns det goda chanser att det släpps i september någon gång. det ser jag verkligen fram emot!



det sägs att efter regnet kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dom som har blivit våta

jag såg maia hirasawa på kulturkammaren i norrköping, långt innan hon blev särskilt känd. det här innebär ju också att jag såg henne långt innan hon lade sig till med den tråkiga diva-attityd som jag uppmärksammat hos henne de senaste åren. då var hon söt som socker, blyg och ödmjukt vacker. musiken var likadan. nu känns både hon och musiken lite fejk, tyvärr.

men. hon har nyligen släppt en ep med låtar på svenska. och det här gillar jag faktiskt betydligt mycket bättre än när hon försöker sjunga på engelska. det här känns faktiskt... äkta. och jag villvillvill verkligen tycka om henne i fortsättningen. så maia - sjung på svenska för tusan!

den här låten (svenska versionen som ursprungligen är framförd av björn afzelius) är ju fin från första början. och jag gillar det här arrangemanget. känslan kommer fram. tummen upp!



jag har blanka golv

idag har jag stått och diskat ett gigantiskt diskberg i ett par timmar.
övrig städning står på tur nu.
sista veckan i den här lägenheten, då måste det ju vara fint, inte sant?

vilken tur att jag har gjort världens bästa städlista idag också.
då blir man ju städpeppad till tusen.

lyssna här och bli städpeppade ni också!


i don't know what i can save you from.

för typ en vecka sedan lovade jag ida att jag skulle knåpa ihop en spotifylista åt henne. den skulle innehålla lugna fina låtar som hon kunde somna till.

nu är den klar. varsågod ida!

(och jo, även ni som inte heter ida får gärna lyssna på den om ni får svårt att sova någon gång. eller när ni vill.)

calling for the good old days

åh, tänk vad underbart det här vore.
2011. jag kommer hoppas in i det längsta.

(och det känns ju onekligen som att det går att ta det lite mer på allvar nu när det faktiskt är carl som säger det. delvis för att han verkat så anti tidigare, men också för att... jag litar lite mer på honom, av någon anledning.)


take another picture with your click click click click camera




bishop allen. perfekt på en lördag. eller jämt, egentligen.

nu: ikea.
sen: ingenting inplanerat. kom hit och underhåll mig.

i'll wear a mask for you


if you want a lover
i'll do anything you ask me to
and if you want another kind of love
i'll wear a mask for you
/leonard cohen


if you've lost your faith in love and music, oh, the end won't be long


bild: www.rockfoto.nu

stockholm. debaser. pete doherty.
fantastiska människa. superfantastiska människa.

jag vet inte ens vad jag ska säga.
jag blev nästan ihjältrampad av galna lesbiska par.
mina armar har jätteblåmärken efter stängslet.
jag fick inte höra don't look back into the sun.
men det gjorde ingenting. ingenting. 

för pete var världens finaste.
och breck road lover hade guldkant.





and if lust and despair
are two bullets in the same gun
well we've been playing russian roulette
for far too long

i will hold you, for as long as you like

paul, fina paul.




i will hold you, for as long as you like.

calico skies.
jag kan inte låta bli att dö litegrann.
kom till sverige, paul!


on the last busstop you told me "too sentimental"

laakso-feber. markus skriver som ingen annan, och jag önskar verkligen att han hade låtit bli att släppa årets besvikelser till album och istället fortsatt att skriva saker som "i miss you, i'm pregnant" och annat hjärtskärande ärligt.

open your door
take my coat off, give me more fuel
see me with the same eyes that told me
"man, you fuck great!"
in the morning i leave through your backdoor
we'll forget about it all
i'll leave you the size of my feet in the snow when I go
/laakso - once again late at night

fantastiskt bara.

(textraden är en spotify-länk.)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0