nothing to lose

jag har aldrig fattat det där med halloween. skithögtid. ingen fattar ju ens när den infaller! det är samma förvirring varje år. varför slopar vi den inte bara?

men annars är det en riktig myskväll. jag har läst en bok (genom dina ögon av stephenie meyer, skitbok egentligen, men ibland är sånt också underhållande) och nu lyssnar jag på jonas game medan jesper lagar mat. sedan väntar en film: revolutionary road. och hela tiden slipper jag tänka på skolan.

jag älskar dagarna mellan två kurser. är man någonsin såhär fri annars?



julkänslor i oktober?

man börjar inse att man kanske balanserar på gränsen mot att bli galen när man tycker att det är en alldeles utmärkt idé att lyssna på gamla julklassiker med frank sinatra och ella fitzgerald och nat king cole och hela gänget, innan november ens har hunnit sätta klorna i en. det har inte ens varit minusgrader än! julkänslorna kom visst tidigt i år.

det tråkiga med detta är väl att jag får ont i hjärtat av englandslängtan. de senaste två åren har jag ju promenerat längs themsen i juletid, och det är verkligen det vackraste som finns. det växte ganska snabbt till ett beroende. men i år kommer jag inte att få göra det. och jag lovar er, det gör fysiskt ont.

nästa år ska jag dit. så är det ju bara.


jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor

1679 dagar med dig. det är så lätt att förstora upp såna här saker med alldeles för stora ord, men faktum är att alla de stora orden är för små när man ska försöka ge sig i kast med att förklara hur mycket du betyder. det har varit bergochdalbanor, uppförsbackar, englandsresor, festivalsvek och gud vet allt, men på något sätt står vi ändå kvar, hand i hand, starkare än någonsin.

jag tycker inte om den här sortens blogginlägg. de tenderar alltid att bli alldeles för sentimentala och rentav löjeväckande. men jag ville mest bara säga att 1679 dagar med dig har varit de bästa 1679 dagarna i hela mitt obetydliga liv. du är det finaste jag vet.



och det är så jag säger det


oh, sweet relief

jag är klar! kan inte riktigt förstå att det är över. men underbart! i helgen ska jag bara ta det lugnt och njuta av att vara ledig för första gången på två månader! det är en ledighet som bara håller i sig en helg, men åh åh åh så underbart det ska bli.

sådär, nu har jag ju kommit ur min pluggkoma. då kanske jag kan börja bli någorlunda normal igen. hur mår ni? vad gör ni? har det hänt något roligt i era liv medan jag har varit totalt självupptagen? tell me everything!

en kväll på mdh

kongenialitet. samklang med sammanhanget? jag önskar att det var ett begrepp som kom naturligt till mig, att associationerna till ordet kunde komma lika naturligt som de gör till andra ord. kylskåp. dörr. värktablett. you get the picture... men nejdå.

10 000 tecken skrivna. hälften kvar, mindre ändå. jag klarar det, jag känner att jag inte har tillnärmelsevis lika mycket panik som igår. men nog vore det trevligt om någon vänlig själ kunde sätta sig brevid mig och säga exakt vad jag ska skriva. min hjärna går på högvarv och det vore onekligen skönt att få slappna av litegrann. någon som känner sig manad? inte? nähe.

imorgon är det i alla fall över. ska bara genomlida en grillning först... sånt här ska man inte blogga om. uschan vad jag tråkar ut er! :)

reconsider me, baby, come on!

nostalgi är att lyssna på moneybrothers album blood panic. it's been hurting all the way with you joanna och gymnasiet och korridorflumm och känslostormar och omkullkastande upplevelser som förändrade hela mig och... ibland vill jag verkligen bara vara sjutton år och kär. igen. även om jag är lyckligare nu, längtar jag alltid tillbaka ändå och det kommer nog alltid att vara så. jävla tonår.




things don't change, but baby, i have.

"you are my everest!"

om jag hade varit joey tribbiani hade jag satt gaffeln i kalkonen och uttalat de orden, exakt så. men jag är sandra stendahl, och mitt everest är inte en kalkon, utan en grafiskformanalys.

det är ändå ganska upplyftande att joey trots allt lyckades få i sig hela kalkonen till slut. kanskekanske kan jag vara lika duktig. kanskekanske kan jag lyckas skriva klart den här idiotanalysen om jag är lika envis som den mannen. jag tror att det kan gå. jag hyser stort hopp om detta. men inte idag. nu får det faktiskt vara nog för idag.


until the world stops spinning

det är så svårt att skriva monsteranalys när man har tusen andra saker man hellre vill göra. vad gör man då? tja, om man heter sandra så städar man. och diskar. och lyssnar på saturday looks good to me. och bloggar lite ointressant om vardagligheter. det är inte helt förenligt med ett godkänt i grafisk kommunikation, men det gör mig onekligen på bra humör! :) och sånt är ju också viktigt.


well you can cry me a river, cry me a river, i cried a river over you

de senaste två dagarna har jag varit insnöad på musik som doftar av äldre tider än vad till och med jag brukar vara insnöad på. ella fitzgerald och doris day, framför allt. det känns så genuint, jag älskar användandet av stråkar och blåsinstrument. det används alldeles för lite sådant i nyare musik!




you are the promised kiss of springtime
that makes the lonely winter seem long

hej jag lever

efter vad som kändes som en lååång tågresa (med ett halvtimmeslångt stopp i katrineholm som gjorde resan ännu längre) så är vi nu hemma i västerås igen. lite vemodigt, som alltid. jag och norrköping har ett komplicerat förhållande.. men det är skönt att vara hemma i lilla lägenheten igen också. för koncentrationens skull om inte annat. det är bara att lägga i femmans växel direkt, för den här veckan kommer inte att bli en dans på rosor. lika bra att få det överstökat, eller vad tror ni? jag kanske överlever. håll tummarna!

svammel. hej&hå. klockan är ju två. (har inte hunnit vänja mig vid vintertiden än...)

saturday and all that is flashing for the velvet cause of lonely trolls

vikbolandet, linnea, hennes galna föräldrar (men frans kan man ju inte heta!) och en flaska vin. plus lite inslag av julmust. (!) en lördagkväll kan ju bara inte bli bättre! linnea är min favorit. sådetså.


home

norrköping är fint. alla gånger.

natten var hemsk, jag sov inte en blund. för mycket tankar som snurrade. men konstigt nog är jag ändå glad idag. jag har äntligen lämnat in INL2, efter mycket krångel med beskärare och kartonghelveten. nu finns det inget jag kan göra åt mitt misslyckande. det är riktigt förbaskat befriande! :)

oh yes, i'm awesome.

andningspaus

det finns få saker som är så välgörande för humöret som att få ett nervöst sammanbrott. tro det eller ej. efteråt uppfylls jag allt som oftast av ett lugn, en känsla av att nu kan det ju faktiskt bara bli bättre! och det känns underbart.

idag har jag haft en pluggfri dag. det behövs efter den här hektiska veckan. och imorgon åker jag och jesper till norrköping, direkt efter att jag lämnat in mina grafiska arbeten. det ska bli så himla skönt att få komma hem igen. en uppladdning inför nästa vecka som kommer bli ÄNNU mer hektisk än denna. ojnevojne.

coolt band förresten:



gråskala

redovisningen gick åt skogen och jag förbannar mig själv och min oförmåga att prata inför andra. tåget åkte utan mig och 90 minuter är en lång tid att vänta när jag hatar världen och världen hatar mig.

det är tur att jag är så fantastisk. jag kommer resa mig igen. alla gånger.

come on and twist a little closer now

hoho! 15000 tecken på 6 timmar! nu är jag trött. och hungrig.
att göra nu: skriva ut skiten, gå hem, äta, sova.

men jag är stolt över att jag fixade till slut.
jag tvivlade där ett tag.

dagens tips:
twist and shout!
- sjung lite twist and shout och dansa i stolen medan du pluggar, så går allting som en dans! (det blir i alla fall så jäkla mycket roligare!!)

eller så blir allting bara svårt för dig

det är tråkigt att skriva motiveringar. bara så ni vet.
jag vill mycket hellre vara ute och promenera i det fina... ovädret.

10 000 tecken kvar. sedan fri.

sorgen över ett förlorat minne

man kan bli väldigt ledsen när man står och diskar och råkar tappa en tallrik rakt på ens fina guinness-glas, som min jellybean snodde åt mig på the railway inn i winchester, så att det går sönder.

den kvällen var rolig. när vi skulle gå hem tyckte vi att det var så synd att jag bara hade druckit upp halva min guinness. så isabell ställde helt sonika ett halvfullt glas med guinness i sin väska. sen gick vi. vi skrattade hela vägen hem. det var tider det. och nu befinner sig det berömda glaset i sophinken - i tusen bitar.

menmen. jag har i alla fall gjort lite nytta idag. det känns bra. har städat, diskat och gjort klart affisch+bokomslag. imorgon blir det motiverings-verkstad hela dagen skulle jag tro. vi får väl se om jag lyckas snickra ihop något vettigt.

den här låten bör ni för övrigt lyssna på. den är det vackraste jag har hört på länge.

joel alme - when the moon shakes




oh when your soul breaks
know that i'll be there to walk with you
and when your heart breaks
you've done everything you need to do

and in a communist state of mind: we're not worth more than anyone else, but surely not worth less!

och efter föregående arga inlägg så känns det som att jag bara går och väntar på att få en drös med hatmejl från sverigedemokrater och folkpartister som tycker att jag förtalar deras ledare. (eller ja. om min blogg hade haft en större läsarkrets så hade det här kunnat inträffa. men min läsarkrets är ju snäll och fin och söt, så egentligen var ju hela det här inlägget slöseri med tid.. ni vet ju redan allt det här, eller hur? men vi ponerar att min läsarkrets är betydligt större än den är nu, okej?)

i alla fall. de här människorna kommer i sina hatmejl bland annat att "anklaga mig" för att vara kommunist, när de inte ens förstår ordets innebörd. sedan när är kommunistisk ideologi något dåligt? och åh, jag vet vad ni kommer att säga. "stalin och folkmord och mao och kina och diktatur" och det enda jag kan säga till er är: LÄS PÅ FÖR I HELVETE! det finns inget som heter kommunistisk diktatur. om ni på fullaste allvar tror det så tycker jag synd om er. ni har totalt missuppfattat vad kommunismen handlar om. ni är okunniga idioter.

jag är i grunden socialist, inte kommunist. bara så att vi har det utrett. men jag delar de flesta av deras åsikter. och hade jag varit kommunist fullt ut så hade jag inte skämts ett ögonblick för att offentliggöra det. jag kan då inte se något fel med att anse att alla människor är lika mycket värda, att alla människor ska ha samma förutsättningar för att leva ett drägligt liv. att kapitalismen ska utrotas, att alla ska leva på samma villkor.

lyssna på john lennon, för tusan. he had it all figured out.

imagine no possessions
i wonder if you can
no need for greed or hunger
a brotherhood of man
imagine all the people
sharing all the world

you may say i'm a dreamer
but i'm not the only one
i hope some day you'll join us
and the world will live as one

om du repar upp historien fast den är så dum

jag vill egentligen inte säga något om det här. jag blir bara så arg. men det går ju inte att låta bli. jag ska försöka fatta mig kort dock, annars flyger jag väl i taket innan jag hunnit publicera inlägget.

jimmie åkesson (SD) är ett kräk, till att börja med. stödjer du hans och sverigedemokraternas politik är du död i mina ögon. jag är inte stolt över det - jag sätter nämligen en viss ära i att tillhöra en politisk ideologi som behandlar alla människor som jämlikar osv. men det vi måste inse är att sverigedemokraterna med j. åkesson i spetsen, anser att människors värde går att bestämma utifrån vilken hudfärg de har, vilken gud de tror på, och vilket land som står i deras födelsebevis. 'är du svensk? välkommen till himmelriket. är du iranier? då kan du dra åt helvete.' det går att dra paralleller till nazityskland i all evighet.

att sverigedemokraterna nu (äntligen) offentliggjort sina egentliga avsikter, visat sitt rätta ansikte, det måste i alla fall ses som något ytterst positivt. nu har vi det skrivet svart på vitt: SD's hjärtefråga handlar inte om någon förändrad integrationspolitik, som de länge försökt hävda. den handlar helt rakt på sak om att driva ut muslimer från sverige. skönt, måste jag säga, att de inte försöker lura svenska folket till att tro att så inte är fallet. nu måste vi alla hjälpas åt att se till att dessa kräk inte tar sig in i riksdagen i valet 2010!

men det slutar ju inte där. tyvärr framgår det tydligt av jan björklunds (FP) uttalande i aftonbladet idag, att han inte tar avstånd från de här åsikterna. han vill inte låta sig intervjuas för artikeln, men lämnar en skriftlig kommentar. såhär säger han: "Att piska upp en hatstämning mot vissa grupper i Sverige kan bara leda till att motsättningarna i vårt samhälle ökar. Tonläget är osmakligt."

"tonläget är osmakligt." okej. så jan björklund, du menar alltså att dessa åsikter är helt legitima, sålänge de är välformulerade?! åh, jag var rädd för dig redan innan, du har knappast förbättrat din ställning i mina ögon.
nej. detta innebär, kära vänner, att främlingsfientligheten redan finns i riksdagen. och värre ändå: den finns redan i regeringen!

och kom ihåg det här nu: om man på fullaste allvar bedriver sådan här politik eller ens sympatiserar med människorna som driver den här politiken, så förtjänar man verkligen inte att bli behandlad på något annat sätt än som kräk. och om ni vill förhindra att vi får uppleva hitlers nazityskland en gång till - bojkotta både sverigedemokraterna och folkpartiet i valet 2010!


en elefant balanserade...

2 timmar effektiv pluggtid på högskolan, och utprovningsrapporten + bearbetning av text är äntligen färdiga! det är som om en elefant har suttit på mina axlar i en månad och han har äntligen flyttat på sig. tyvärr har han inte hoppat av helt och hållet: jag har fortfarande ett kurs-pm och en monsteranalys och två motiveringar kvar att skriva. men elefantkraken har åtminstone bytt ställning, så nu kan jag ta nya tag och förhoppningsvis få honom att inse att han inte kan sitta på mina axlar för alltid.

det var helt klart värt att missa dagens lektion för.

nu har jag beslutsångest: ska jag påbörja kurs-pm:et eller ska jag försöka sparka igång analysarbetet? det är frågan. lite mer ska jag i alla fall försöka få gjort innan jag går hem igen. yeih.

lite slit är jag värd, några fraser är jag värd.



fönsterlampan är tänd och
värmen stiger från min beatlesmugg med citrus-te
du är på behagligt avstånd
och hösten har kanske aldrig varit vackrare.
jag mår bra nu. låt mig göra det.


please don't bring it up tonight

jag hyllar den underbara psykologiska försvarsmekanismen vi alla kallar förträngning. jag har inte fått någonting vettigt gjort, men å andra sidan har jag mått väääldigt bra idag. och det är ju faktiskt en förutsättning för att jag ska kunna få något gjort i veckan som kommer. så på det stora hela är jag ganska nöjd med att inte ha gjort någonting alls idag. man behöver lite sånt också.

och karin: jag har fått en ny favoritledare. mats kan slänga sig i väggen! ;)

and if i'd die today, no one would ever say 'oh, what a pity'.

idag lyssnar jag på pelle carlberg och regnet som smattrar mot rutorna.
det är fint. åtminstone det förstnämnda.

ikväll ska jag träffa helen för en spela-gitarr-och-dricka-vin-kväll.
jag känner på mig att det också kommer att bli fint.


och:


om jag inte börjar skriva på min utprovningsrapport imorgon så får ni slå mig.


i like my new bunny suit, when i wear it i feel cute



i like boys who like their mothers
and i have a thing for brothers
but they always wait till we're under the covers
to say 'im sure glad we're not lovers'

it's such a gorgeous sight to see you eat in the middle of the night

äntligen fredag med allt vad det innebär. en avklarad delredovisning, ösregn, friday i'm in love i flickkörarrangemang, senare födelsedagsfika hos ida, och därefter bara myskväll i soffan. jag mår alltid som allra bäst på fredagar!

nu ska jag ta en välbehövlig tupplur.
det har verkligen varit insomnia hela veckan.


all i have to do is dream

ibland hatar jag verkligen västerås.
jag vill bara vara i norrköping, tillsammans med min fina familj, där jag inte riskerar att bli övercyklad så fort jag är ute och går. seriöst, vad är det med cyklisterna i den här idiotiska staden? varför cyklar ni på trottoarerna?! håll er där ni ska vara, tack!



close your eyes and i'll kiss you

affisch och bokomslag är utskrivna och klara inför delredovisningen imorgon. skönt!

jag känner mig lite lugnare nu. de kommande två veckorna kommer att bli tuffa, helt klart. men tänk, sen är det över! och det kommer faktiskt att bli bra. jag tror det.

idag har jag köpt en egen herr-munkjacka. rostfärgad, typ. så nu kan jesper få tillbaka sin grå igen. snyft. halva grejen var ju att det var HANS tröja. men min är också fin.

svammel svammel. jag är trött. förbaskat trött. men glad! jag mår bra idag.



prinsessan av peking

jag hade verkligen sett fram emot den här dagen. just den här dagen, då markus krunegård skulle släppa två album samtidigt. prinsen av peking och lev som en gris dö som en hund. det kunde ju inte bli annat än bra, tyckte jag. tänk så fel man kan ha.

jag är så sjukt besviken! vad pysslar han med egentligen? kom igen, markus, vi vet ju att du kan egentligen! och what's the deal med alla synthar och 80-talsreferenser i dagens pop? 80-talet, det värsta av alla decennier ur musiksynpunkt, och ändå är det just detta som folk väljer att kopiera. why?! varför skulle någon vilja influeras av det? kan vi inte bara glömma att 80-talet någonsin inträffade? nej, uppenbarligen inte. ååh jag blir så trött.

vad är det för fel på gitarrpop liksom?!

but i can't, so i'll cry instead

nu har jag sprungit runt och panikat och haft ångest hela dagen men inte fått ett skit gjort. så nu tvingar jesper mig att ta ledigt resten av dagen. han tror väl att jag börjar bli tokig på riktigt. och han kanske inte är helt fel ute faktiskt. jag behöver nog låta bli att tänka på allt ett tag. så det försöker jag göra nu. paniken får komma imorgon istället. nu ska jag fokusera på att må bra resten av dagen.

har ni några tips för vad man bör göra när allting bara låser sig och man inte kan förmå sig att göra någonting överhuvudtaget? jag är sämst på att hantera sånt nämligen.

det finns dagar som jag tänker mer på henne än på dig

jag måste verkligen sova, men jag vill bara ligga här och lyssna på melissa horns nya album säg ingenting till mig hela natten. det är någonting med henne som ger mig hjärtsnörp ordentligt. jag kan inte sätta fingret på vad det är. hon lyckas skapa enorma känslor med otroligt små medel. märkligt, det där. jag minns att jag fick samma känsla när jag lyssnade på hennes första album för första gången. och att jag skämdes lite. så speciell är hon ju inte. alldaglig, kan tyckas. men ändå är det något så sjukt speciellt med den tjejen. de texterna. de melodierna. sen är hon himla söt också.





nej, jag får fortsätta förundras imorgon tror jag. nu ska jag sova.
vilka problem man kan ha.

a suitcase of memories

jag är förrädiskt lugn. borde ha lite mer panik, borde jag inte?

nu ska jag försöka bestämma mig för om jag ska läsa litteraturvetenskap (10 romaner om konsten att leva) eller webdesign i vår. ska också försöka bestämma mig för om jag ska läsa fritt berättande och från fackspråk till prosa eller inte. vad tror ni? jag vill ju läsa alltihop! eller, inte de två sistnämnda kurserna, men de känns det som att jag kanske behöver dem. usch vilket dilemma. och ni är faktiskt inte ett dugg intresserade. jag ska vara tyst nu. men först: HJÄLP MIG?!

-

förresten så kan riskakor vara det godaste som finns ibland.


astronaut

blogg.se krångelikrånglar och jag är alldeles för trött för att orka skriva något vettigt.

MEN!

jag måste bara säga att salems album astronaut är sjukt bra. han är ju så söt och fin att man bara vill förvara honom i en byrålåda och äta upp honom. the hidden cameras är inte heller så illa. men det visste ni väl redan. builds the bone är en fin låt.

nu ska jag sova.

why do fools fall in love?

dagens låt:
the beach boys - why do fools fall in love






det blev en liten sovmorgon idag. det var otroligt skönt. jag tyckte att jag förtjänade det. den senaste veckan har verkligen inte bjudit på överdrivet mycket sömn.

sedan drog jag mig iväg mot eskilstuna vid lunchtid ungefär och satt i några timmar i mac-salen med mitt bokomslag. jag är gillar min idé på ett teoretiskt plan, problemet är väl att jag inte får till det riktigt som jag vill ha det rent praktiskt. men jag har ju ända till på fredag på mig. det kommer bli bra. nu gäller det bara att skriva en sjujäkla motivering, så ska jag nog ro det här i hamn. håll tummarna!

october needs something more

nu har jag suttit och knåpat ihop en alldeles superb spellista!
för er som har spotify så finns den här.
jag tror att jag har världens bästa musiksmak faktiskt.


och så var det söndag igen...

det var ett underbart fint bröllop igår. jag grät flera gånger, fånig som jag är. det verkar gå i perioder, det där. just nu är jag verkligen inne i en gråta-åt-precis-allting-period. lite pinsamt, men äsch! det bjuder jag på.

idag är det söndag. helgen har gått alldeles för fort, som vanligt. men jag tänker faktiskt bara ta det lugnt och slöa idag, för nästa vecka blir betydligt mer hektisk. behöver verkligen ladda batterierna inför det. om jag fortfarande är vid liv när oktober är slut så är jag tacksam.

the smell of an artist

oj, klockan är mitt i natten.
men det hindrar ju aldrig sandra från att komma med musiktips, eller hur?
nä, skulle inte tro det.

cats on fire är ett alldeles fenomenalt band från finland (tror jag?) vars album jag letade efter på pet sounds i stockholm, men som inte fanns. jag blev lite chockad, pet sounds brukar ju ha ALLT verkligen. så det var ju väldigt lägligt att jag fick spotify nu i dagarna. skivan the province complains går varm i mina högtalare för tillfället.

ni som har spotify kan ju gå in här och lyssna på skivan. och ni andra får väl titta på ett youtube-klipp. som vanligt ungefär.


rave on, it's a crazy feeling

jag hade i ärlighetens namn glömt bort litegrann hur bra buddy holly-musikalen var. men nu är jag återupplyst. det känns bra.

det var en intensiv dag igår, kan man säga. först skola mellan 9-12, och sedan hann jag hem för att byta om och packa om väskan, och sedan bar det av till stockholm med ida & jonathan. i stockholm var det bilköer. det tyckte inte bilmotorn om, så vattnet började koka och ryka och vi blev stående på en bro ett tag. det var tråkigt. sen körde vi vilse några gånger och allting verkade gå emot oss.

men sedan, efter en nachotallrik på taco bar, blev det dags att bege oss mot göta lejon. och det var ju värt allt krångel såklart. lyckorus på hög nivå. åh herregud, ni måste ju se den, ni som inte gjort det än.

efteråt träffade vi finaste syster i baren och det var mysigt att träffa henne igen, även om det bara blev en liten stund. när det blev dags att åka hem, fick vi gå mot bilen i ösregnet under (i mitt fall) ett rosa/lila barnparaply från filmstadens hittelåda. det var fint, helt enkelt.



dagen solsken

åh! helen är bäst i världen.
jag har spotify. ÄNTLIGEN!

jag är lycklig. hej&hå.

everyday it's a-getting closer, going faster than a rollercoaster




everyday it's a-getting closer
going faster than a rollercoaster
love like yours will
surely come my way

det är bäst att ladda med lite buddy holly idag, för imorgon ska jag och ida åka och se musikalen på göta lejon. syrran skickade sms och erbjöd gratisbiljetter, och det tackar man ju knappast nej till! det ska bli grymt kul!



back in the u.s.s.r.

åh. jag som bara hade tänkt ligga och läsa lite i fördjupade studier i katastroffysik när jag kom hem. jag hann väl läsa kanske 5 sidor innan jag somnade som en stock och sov tills alldeles nyss. ibland blir jag lite rädd för mig själv.

förresten, för er som verkligen vill veta:
jag har antagligen världens bästa pojkvän. jo, för uppenbarligen tyckte han också att jag förtjänade en bulle efter att ha skrivit klart analysen. i skrivande stund står han nämligen i köket och bakar bullar. sött!

dagens beatles:



om att ta sig i kragen

ibland blir jag helt förundrad över mig själv. jag gick upp tidigt idag, gick till högskolan och satte mig för att skriva analys. nu, mindre än tre timmar senare, är jag klar! det är ju fantastiskt. jag trodde nog att jag skulle få sitta imorgon också. det är ju helt fascinerande hur effektivt det är att bara bita i det sura äpplet och sätta igång. det är synd att man aldrig gör det...

nu ska jag bara skriva klart den lättlästa bearbetningen, och sedan kan jag känna mig lugn inför torsdagen. ni anar inte vilken lättnad det är! det är nästan så att jag förtjänar en bulle eller något. men bara nästan.


but when he walks, when he talks, he drives himself so crazy

i september 2007 åkte jag till england för första gången. jag var au pair i en liten stad som heter winchester och ligger ungefär en halvtimmes tågresa från southampton. i winchester fanns världens bästa pub, the railway inn hette den. på fredagkvällar hade de indietema där. lonely hearts club night. det var varje veckas höjdpunkt. det var grymma liveband som spelade, och sedan fanns det fantastiska DJ's som spelade indie hela natten.

en kväll när jag var där så spelade ett band som hette parka. jag tyckte de var helt grymma live. men deras musik verkar omöjlig att få tag på (jag har försökt utan framgångar i två år liksom).

men idag hittade jag ett klipp på youtube. lycka!

lyssna på det här. brittisk indie, yeih! det gillar vi ju!



i could drink a case of you darling, and i would still be on my feet

så jag går upp som vanligt och sätter mig på tåget för att åka till eskilstuna. tar upp hörlurarna för att börja lyssna på musik och tänker att "det är nog bäst att jag tar upp plånboken också" för i plånboken ligger mitt mdh-kort som jag måste ha för att få åka gratis på tåget. upptäcker ganska snabbt att plånboken ligger kvar i träningsväskan och jag får snällt traska hemåt igen, för utan mdh-kort - inget eskilstuna.

så idag blir det hemmaplugg. kanske lika bra det: ännu en analys ska vara inlämnad på torsdag och jag har inte ens börjat. gud hjälpe mig.

förresten så är joni mitchell så himla fin och jag vill lyssna mer på henne än jag redan gör.




just before our love got lost you said
i am as constant as a northern star
and i said: constant in the darkness
where's that at?
if you want me i'll be in the bar

the most radical thing to do is to love someone who loves you, even though the world is seemingly telling you not to

nu har jag rensat ur min garderob och firar detta med att sno en lista från finaste marina.

Tre saker jag gärna äter:
- kakor
- satsumas
- kyckling 

Tre saker jag föredrar att hålla utanför min mun:
- nougat
- energidryck
- skaldjur

Tre coola saker som har hänt i veckan:
- jag köpte världens skönaste gröna adidasbyxor
- jag skrev klart min komparativa analys två dagar innan den skulle vara klar
- jag har helt frivilligt storstädat lägenheten

Tre personer jag avskyr just nu:
- fredrik reinfeldt
- jan björklund
- göran hägglund

Jag gillar att spendera min tid på följande sätt:
- lyssnandes på musik
- tillsammans med fina människor som jag tycker om
- utan att oroa mig för någonting

Om jag fick ändra tre saker med min kropp skulle det vara:
- min längd
- min mage
- min hals

Såhär ska resten av min vecka spenderas:
- plugg
- plugg
- plugg

Tre fula färger:
- kräkgult
- orange
- gråbrunt (ni vet, typiskt vattenfärgsvatten-färg?)

Några hatar-att-göra saker
- kräkas
- gå upp tidigt på morgonen
- plugga när jag är omotiverad

Tre låtar jag älskar idag:
- beatles - martha my dear
- the ark - the most radical thing to do
- vapnet - ge dom våld

Tre saker jag känner för att göra nu:
- borsta tänderna
- lyssna på musik tills jag somnar
- sova en hel natts ostörd sömn


röd

har ni förresten sett att kents nya album kommer den 6 november?
det heter "röd" och jag tror faktiskt att det kan bli riktigt bra!
inte minst på grund av det snygga omslaget...


martha my dear you have always been my inspiration

det blev en spontant fin kväll igår, med vin och god mat hemma hos i&j. sånt gillar vi!

men idag blir det fortsättning på gårdagens storstädning. just nu är lägenheten ett enda stort kaos. jag hoppas verkligen att vi får ordning på det idag, och att jag hinner plugga lite också, mitt i alltihop. jag insåg precis att deadline ligger liiite närmre än jag insett tidigare. skit också.

det är i alla fall tur att det alltid finns beatles att lyssna på.





take a good look around you
take a good look you're bound to see
that you and me were meant to be
for each other
silly girl

next exit

i helgen blir det storstädning och storrensning av vår lilla lägenhet. då måste man ha bra musik att lyssna på. en gigantisk spellista håller därför, i skrivande stund, på att snickras ihop.

man blir plötsligt medveten om hur mycket bra musik det finns i världen.
och så blir man medveten om att vissa låtar gör fysiskt ont att lyssna på nu,
trots att de inte alls gjorde det för 4,5 år sedan.




så nu blir det städning, diskning, rensning av garderober und so weiter.
det kommer bli så underbart när det är färdigt!


en kort lägesrapport

indesign. i väntan på mötet med studievägledaren. jag är hungrig och förbaskat uttråkad och kommer antagligen aldrig att förlåta mig själv för att jag bokade in en tid kl. 14.30 en fredageftermiddag och glömde ta med mig lunchlåda. dessutom blir inte mina affischer bra hur jag än gör.

men det är ju fredag. så jag är glad ändå.

evighet eller bara ögonblick




1.
du ville bara glömma omvärlden en stund
men omvärlden ville inte låta sig ignoreras
och plötsligt satt du där med byxorna nere
förvirringen gnagde och du
önskade inget hellre än att minnas


2.
hon drog visst med dig i sitt fall
ända ner till botten föll ni
svettig hand mot svettig kropp
kanske var det rätt men kanske var det
helt fel


3.
ett överdrivet neurotiskt
erotiskt ögonblick
vid en busshållsplats, en tickande bomb
evighet eller ögonblickskänslor det kan vara svårt
att avgöra men du önskade att klockan (likt ditt hjärta) skulle
sluta slå.


/sandra stendahl. oktober09


samma nätter väntar alla

världen verkar inte riktigt vilja bestämma sig för om den hatar mig eller inte idag. jag tror nog ändå att den tycker om mig litegrann. pyttelite. och det är ju trevligt!

idag har jag i alla fall varit duktig och pysslat med affisch och samhällsinformativ text efter lektionen. jag är långt ifrån klar naturligtvis, men det är skönt att ha kommit igång lite. men tyvärr börjar paniken ändå smyga sig på, sakta men säkert, och det resulterar i sömnlösa nätter och en hel del ångest. men jag tror att det ska lösa sig. faktiskt. jag måste bara sluta ligga och grubbla över utprovningsgrupper hela nätterna!

nu ligger jag i alla fall och myser i mina fina adidasbyxor och funderar på om jag ska ut och röra på mig litegrann. det vore ju onekligen skönt, men åååh vad mycket skönare det är att bara ligga kvar här och lyssna på markus krunegård och annat fint... det är ju kallt ute!



måndag morgon förra året
ångrar hela förra året
ångrar att jag aldrig svarade
att jag bara lät dig vara

RSS 2.0